Sveriges elproduktion

Utdrag ur rapport från Kungliga Vetenskapsakademins Energiutskotts rapport ”Svensk elförsörjning och effektbalansen” juni 2015, sid 7, fig 6

Månadsproduktion

Figur 6. Röda fältet visar kärnkraften som är konstant över tiden. Vattenkraften varierar beroende på dygnsbehovet av eleffekt. Dygnsvariationen balanseras av vattenkraften medan kärnkraften hålls konstant (baskraft). Vi konstaterar att den regelbundna dygnsvariationen spänner över ca 5 000 MW. Eleffektproduktionen överensstämmer med den totala elförbrukningen inklusive elexporten. Notera att vindkraftsproduktionen överensstämmer ganska väl med elexporten. Källa: Svenska kraftnät.

Svenska Dagbladet, Artikel av Kungliga Vetenskapsakademi. 13 september 2013 kl 01:26 , uppdaterad: 13 september 2013 kl 13:06

BRÄNNPUNKT ENERGI

Tillgången på jobb väntas bli en stor valfråga. Jobbskatteavdrag och arbetsmarknadspolitiska åtgärder kommer att debatteras. Men, jobb skapas inte av sig själv; svenska företag måste för att anställa personal kunna hävda sig i global konkurrens. Trots att vi ofta har högre löner är företagen framgångsrika, mycket tack vare tillgång på förhållandevis billig fossilfri el, en viktig produktionsfaktor för svensk samhällsekonomi.

Elbranschen och elen, vår mest effektiva energibärare, är viktiga för näringsliv, för ett fungerande it-samhälle och för framtidens transportsystem. Det finns dock några hot mot den svenska fossilfria och prisvärda elen och därmed mot framtida jobb.

Den pågående forcerade, omotiverade och subventionerade utbyggnaden av vindkraften medför stora tillkommande systemkostnader genom att vindkraften måste kompenseras med främst vattenkraft när det inte blåser.

Fakta:Producenter av förnybar el, till exempel vindkraft och viss vattenkraft, får ett elcertifikat av staten för varje producerad megawattimme el. Producenterna kan sedan sälja certifikaten till bland andra elleverantörer, som är skyldiga att köpa en viss mängd elcertifikat i förhållande till sin elförsäljning.

I dag bidrar vindkraften med cirka 8 TWh till den svenska elproduktionen på cirka 160 TWh/år, 5 procent, och den går främst på export. Svenska Kraftnät presenterade nyligen en framtidsplan enligt vilken man om 15 år skulle kunna ta emot 17 TWh vindkraft per år, under förutsättning att kraftnäten byggs ut till en kostnad av minst 60 miljarder kronor, ett första steg som väntas fördubbla kostnaderna för att driva stamnätet. Därutöver tillkommer kostnader för nödvändig utbyggnad av de lokala elnäten. Slutresultatet blir väsentligt ökade elnätsavgifter för konsumenterna.

Vår stabila fossilfria el från kärnkraft och vattenkraft kommer också att bli efterfrågad som balanskraft för ny kontinental väderberoende elkraft. Utbyggda europeiska kraftnät skulle öppna möjligheterna för elproducenter att sälja svensk basel mot bättre betalning till utlandet. Europeiska och svenska konsumentpriser skulle utjämnas och i Sverige skulle vi inte längre ha någon pris- och kvalitetsmässig fördel när det gäller den viktiga produktionsfaktorn el. I dag kostar elen dubbelt så mycket i Tyskland som i Sverige. Vid utjämnade elpriser kan företagen komma att fråga sig varför de ska producera varor och tjänster i Sverige och inte på kontinenten.

Paradoxalt nog ökar redan nu elpriserna i Sverige eftersom priset på den nordiska elmarknaden genom marginalkostnadsprissättning bestäms av dyr fossilt producerad el (kol och gas) i Danmark och Finland, trots att svenskproducerad el är fossilfri och billig. Med en integrerad europeisk elmarknad riskerar denna situation att förvärras; svenska konsumenter drabbas av dubblerade elpriser och ökande inslag av europeisk fossilproducerad el.

I stället för detta scenario bör den svenska stabila fossilfria elmixen användas i Sverige för produktion av varor och tjänster med små koldioxidavtryck (carbon footprints). Dessa är attraktiva jämfört med utomlands framställda produkter som oftast har större koldioxidavtryck. Detta främjar företagande och jobb i vårt land och blir en viktig kugge i EU:s målsättning om en klimatdriven energipolicy. Till exempel har globala it-företag som Facebook valt att placera serverhallar i Sverige, bland annat på grund av tillgången på fossilfri och stabil el.

Vi föreslår mot denna bakgrund att regeringen tillsätter en oberoende kommission med uppgift att studera elens och elprisets betydelse för samhället, samhällsekonomin och det svenska näringslivet. Det gäller Sveriges konkurrenskraft, jobben och välfärden.

LENNART BENGTSSON ELISABETH RACHLEW

HARRY FRANK DICK HEDBERG

SVEN KULLANDER KARL GUSTAF LÖFGREN

Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott